Tjockjacka och öronskydd i juni

Hade sett fram mot en solig och lugn och behaglig söndag. Kanske inviga nya trädgårdsmöblerna med en bra bok i näven. Soligt var det… men samma iskalla polarvind som igår, om inte värre. 

Jag tappar så lätt humöret av småsaker. Fånigt nog kändes det som om att hela dagen var förstörd. Jag blev sur och grinig. Rastlös och trött. Och till och med sugen på chips… Då är det fara å färde.

Tvingar mig trots allt ut på promenad. Med tjockjacka och en bandana (fånigt ord) runt halsen och en annan som skydd för öronen. Och under över alla under – det är riktigt skönt att traska fram i motvinden. 

Det här ska jag lägga bakom örat och ta fram nästa gång det tar emot. För nu slösade jag bara bort en halv dag med att sitta och vara grinig alldeles i onödan. 

Lördagspromenad och lite viktgnäll

Vaknade otroligt sent. Total sömn nästan 10 timmar. Vet inte när det hände senast. Otrevlig överraskning på vågen. Nästan två kilo upp jämfört med igår, trots gårdagens fasta! Förnuftsmässigt inser jag att det är en massa vätska som jag samlat på mig och att det säkert rättar till sig om en dag eller två, men ändå blir jag så jäkla förbannad. Wåge kollar på TV – en massa hurtbullar som springer Stockholm maraton och av någon anledning gör det mig på ännu sämre humör. Så det är bara att lämna huset och ut på vägarna. Nya sportjackan skyddar mot nordanvinden och hörlurarna perfekta som öronmuffar. Väljer att lyssna på Den vassa eggen. Ett bra val som får mig att glömma min onda fotled och bara fokusera på låttexterna. Hittade en ny favorit: En ängel på isen. Inget minne av den från tidigare. Så klart måste jag ha hört den många gånger men har uppenbarligen aldrig lyssnat.

Planerade 4 km tar strax under en timme, dvs som vanligt hinner jag 1 km på en kvart. Lite skillnad mot de som springer maran på dryga två timmar. Tio gånger så långt som jag gick idag men bara dubbla tiden. Nåväl, kanske inte riktigt dem jag ska jämföra mig med. 4 km innebar nästan hela vägen fram till Stavby. Wåge och Linus hämtar upp och väl hemma känner jag mig betydligt nöjdare än innan jag gick ut. Fast retar mig ändå på vikten.

Spotify-länk till En ängel på isen:

Leka doktor

Så är första besöket hos företagshälsovården avklarat. Jag kan inte komma ifrån känslan av att det var ett ställe som försökte ”leka sjukvårdsinrättning” . Nog för att de jag fick träffa var trevliga men ändå. Britsen man skulle ligga på vid provtagning var jättehög och gick inte att justera. Det satt en stor barnbonad (!) på väggen. Stolarna i väntrummet gick inte att resa sig upp från om man är lite rörelsebegränsad. Och varför skulle de sitta och korsförhöra mig om en massa saker när det redan står i min journal, som jag gett tillstånd till att de får ta del av. Helt onödigt spel för gallerierna. Sen var de inte så proffsiga på att sticka. Provtagningen tog en hel timme och jag fick slita loss massor av plåster i går kväll 😉 Jag är så van att bli stucken så jag låg mest och smågarvade inombords. Hela situationen var så absurd. Som någon surrealistisk teaterpjäs.

Bara att spela med….

professionell företagshälsovård
professionell företagshälsovård =)