Nytt år igen…

Efter flera dagar med blåst är det idag så stilla att det nästan är magiskt. Solen strålar och värmer till och med en aning. Efter plus 9 grader (sic!) ligger temperaturen idag på ca 0 grader.

Det riktigt suger i kroppen av längtan att gå ut på långpromenad men klantigt nog tog jag Furix när jag steg upp vilket omöjliggör detta önskeprojekt. Men skönt att känna att jag längtar efter att röra på mig i alla fall. Känns sunt och bra.

Nyårsaftonen firades i frid och ro. Bara Wåge och jag. Hummer från Saluhallen nedsköljd med kranvatten. Vid tolvslaget skålade vi i citronvatten på altanen utan ytterkläder. Har jag någonsin tidigare haft en alkoholfri nyårsafton efter barndomsåren? Tveksamt. Skulle kunna vara det nyår då Linus föddes en vecka senare. Skönt att det funkar, men det ska erkännas att det inte riktigt blir samma feststämning utan alkohol… Det vore hyckleri om jag påstod något annat.

img_1060

img_1085

om döden och ångest så här på allhelgona

snart har 26 år passerat...
snart har 26 år passerat…

Jag är inte rädd för min egen död i sig. Men rädd för hur vår son skulle få det om vi dör före honom, vilket ju dessvärre är sannolikt. Och så är jag rädd för att bli liggande sjuk länge med värk och plågor innan döden. Jag vill dö knall och fall och gärna tillsammans med man och son. Men så kan man ju inte tänka – fast ändå tänker jag så lite grann.

Sen vet jag inte vilken ångest som är värst. Den jag har när jag ångestspekulerar kanske är värre än när man väl ligger där. När jag var så där sjuk väldigt länge så var jag rätt övertygad om att det skulle gå åt skogen och visst var det hemskt med smärtor och otäcka sjukhusupplevelser, men ändå var det som jag bara ”flöt med”. Antagligen fattade jag väl just då att jag inte kunde kontrollera situationen och på något sätt gjorde det mig nog lugnare.

I friskt tillstånd vill jag kunna kontrollera allt

Mitt i alla grumliga tankar kring dessa existensiella frågor är jag samtidigt också glad för att jag hämtat mina nya glasögon och köpt en varm vinterjacka idag! Skönt att flera olika sorts känslor kan surra runt i själen samtidigt

äntligen nya glasögon! och de matchar nyinköpta jackan!
äntligen nya glasögon! och de matchar nyinköpta jackan!

Julmiddag redan?!

Jisses – när jag är ute på mina lååånga promenader slirar hjärnan som den vill. Tankarna bara flyter runt utan att jag har någon kontroll. Som drömsömn ungefär och antagligen som meditation. (dock funkar inte organiserad strukturerad meditation för mig; de gånger jag har prövat har jag bara somnat – hmmm)
Mitt i ”Alunda city” insåg jag att jag gick och klurade på vad jag skulle välja på julbordet i år för att slippa onödiga blodsockerhöjande och fettbildande kolhydrater.
Stannade för julskinka med fettranden kvar, ost, smör o grönkål. Det ska bli gott.
Men det är långt till jul lyckligtvis…

Så blev man kvasikändis…

Rätt så absurd känsla att se mig själv som ”Månadens framgångare” på Matdagboken. Och på självaste nationaldagen till och med.

Blev många glada tillrop från andra som sliter med kost och hälsa.

Dagen bjöd på strålande väder och det blev hela tre promenader för min del. Så pass att höger fotled känns mer kvaddad än nånsin. Varför ska jag alltid överdriva?! Men det var åtminstone ljuvliga prommisar.

Berättelsen i Matdagboken här